Den 14 juli körde vi en hosted trip till den norska älven Orkla. I år var det 2 förväntansfulla deltagare som packade sina pinaler och följde med upp till våran sträcka som ligger c 4 mil upp i älven.

Efter att ha installerat oss i huset, desifisierat all utrustning och riggat alla spön var det dags för fiske.

Vattnet var rätt lågt men hade inte hunnit bli så varmt, 13 grader bara vilket är en bra temperatur om man ska fiska lax. Under de fösta dagarna lärde deltagarna känna sträckan och hann fiska igenom alla pooler i jakt på laxhugg. Någon enstaka dragning var resultatet. I mitten på veckan fiskade Mikael i stenpoolen där han lyckades kroka på en lax modell mindre. Ett steg med smålax hade troligtvis äntrat poolen och Mikael var där med sin fluga och blev belönad. En fisk på strax över kilot är ett trevligt inslag i det tunga harvandet efter lax. Älven gick låg under hela våran vistelse och de lokala fiskrna pratade om det sämsta året på många år. Idel dåliga förhållanden och allas gnällande om dåligt fiske knäckte inte denna grupp. Vi fiskade på och trodde på det vi gjorde. Dag 4 var det min tur att få lufta en fisk. Jag fiskade stenpoolen och kände en kraftig stöt på andra sidan älven. Jag reste spöt och kände genast att det var en liten fisk. Efter en snabb drillning kunde vi landa en liten hanlax på 1,5 kg. Inte den jätte vi hoppats på men det är kul med sprattel i linan medans man fiskar. I slutet på veckan tappar både jag och Mikael varsin fisk längre ner på sträckan och Danne drar på en fisk(sten) som han får hålla på länge med. Den fisken (stenen) var troligtvis orklas största och bjöd upp på en bra men seg kamp.

Trots allt blev det en lyckad vecka med många skratt, god mat och härligt laxfiske.

 

 

 

Igår var det äntligen vår tur att komma ut på en riktigt båtfiske. Destinationen var "Storskalltan" som ligger dryga 30 distans från vårt camp. Vi gick upp vid 05.00 och slängde i oss en stadig frukost för att senare gå ner till båtarna och möta upp de andra "båtlagen" som skulle hänga med oss ut. Vädret var perfekt, alla var hur fiskesugna som helst så det var bara att dra gasen i botten och titta ut mot horisonten. Tillslut var vi framme och vi började fiska på en brant. I första nedsläppet lyckades jag kroka en torsk på 9kg och det kunde kännas mer hett. Vi hade kommit till torskens kungarike där kungarna och drottningarna var 20+ kg fiskar. Vi landade säkert upp mot 100 fiskar i vår båt fördelat på 4 personer och snitt storlekarna var runt 8-12kg men vi fick ett gäng som låg mellan 14-17kg också.

 

Tillslut efter allt slit kände jag att något riktigt tungt bitit tag i min jigg, och fisken ville inte röra sig för fem öre. Då mitt fiskespö var ett 10-20lbs spö hade jag inte allt för mycket att säga till om utan det var bara att pumpa upp fisken från 40 meters djup och hoppas på att det var en riktig feting och att den inte skulle lossna från kroken.

När jag fick se "färg" i vattnet såg jag direkt att det var ett riktigt stort f*anskap som följde med min lina upp mot ytan. Fisken vägde in 20kg och ett nytt PB var taget för min del. Under resten av turen fick vi även andra arter förutom torsk. Vi lyckades landa 2 mindre hälleflundror, en hel del sej med en topp på 14kg samt en havskatt med riktigt stygga tänder. Vi hade ett helt fantastiskt fiske under vår 16 timmars tur ut till "Storskalltan" och det kommer garanterat bli fler besök till just "Storskalltan" nästa gång vi åker till Söröya. Efter fiskedagen begav vi oss till rensborder där vi fixade i ordning fiskarna vi tagit med oss hem för att senare krypa ner till kojs med värkande axlar och ryggar efter allt fiske.

 

Idag lyckades vi äntligen komma ut med båten trots det dåliga vädret som varit. Det blåste på en hel del under förmidaggen men vid 16 tiden begav vi oss ut för lite jiggfiske efter flundra. Vi kunde inte åka så långt ut då poseidon lekte "hela havet stormar" så vi var i en vik precis utanför campen. Vi lyckades få en hel del fisk i båten och totalt blev det fem olika arter som landades: sej, torsk, hälleflundra, lubb och havskatt. Tyvärr tappade Gino en flundra av storleken större!

 

Imorgon skall det vara mildare vindar med pikar upp mot 3m/s och då beger vi oss ut klockan 06.00 på en heldagsfiske till Storskalltaren som ligger 30 distans från vårt camp. Då kommer det dras mängder med stor fisk! Nu skall vi dra i oss en god fisksoppa för att senare lägga oss så vi orkar med 16 timmarsturen imorgon.

 

Efter ett sämre fiske från land i förmiddags så gick vi hem och käkade lunch i form av pasta som Gino slängt ihop för att sedan överväga om det var värt att åka ut med båten idag trots vindarna. (Det blåser upp mot 15 m/s stundvis). Även om vi verkligen ville åka ut så blev ändå beslutet att vi skulle förbli landkrabbor idag men att vi skulle fortsätta fiske från land. Jag och Henrik gick bort ca. 100 meter från vår stuga och började kasta med skeddrag inne i hamnen och visst fanns det fisk! Vi hade lyckats springa på ett stim med småsej som var oehört huggvilliga och bjuder upp till kamp när de sitter på kroken. Totalt lyckades jag landa 11 sejar och tappade desto fler. Totalt har vi under bara en timme lyckats landa runt 30-40st men alla utan 8st fick simma tillbaka! Nu nalkas det sejmiddag!                                                                                                                 

 

Igår anlände vi till Söröya ca. 50 mil norr om polcirkeln i Norge. Det var en resa på 16 timmar där vi åkte bil, flygplan, buss och färja. Tillslut kom vi fram och alla var supertaggade på att börja fiska men tyvärr var det extremt blåsigt så det var ingen idé att bege sig ut på havet. Utan vi satt uppe halva natten i stugan och gjorde i ordning olika tackel, riggade upp våra utrustningar etc. In på småtimmarna tog tröttheten över efter den långa resan så det var bara att krypa ner till kojs och drömma om de stora fiskarna på havets djup. Dock hade vi sett på YR.no att vädret inte skulle bli allt för trevligt kommande dag. 

 

 

 

Vi går upp vid 10 tiden och det blåser fortfarande på ordentligt Söröya och det ser inte så ljust ut att komma ut med båten idag heller. Fiskesuget är enormt hos samtliga på "campet". Flera av oss som inte kunnat tygla vårt fiskesug har begett oss ut och fiskat från land efter plattfiskar, torsk m.m. Några fiskar har vi lyckats landa men inga större storlekar. Fler rapporter kommer! Så håll ögonen öppna.

 

Vår alltid lika innovative teamfiskare Peter Alexandersson har en härlig tendens att ta ideér som vanliga människor oftast bara tänker hela vägen ut. Nytt på tapeten är vertikalfiske från flytring, och givetvis tar han det hela vägen, spana in bilderna och hans senaste mail nedan.

"Hej på er!

 

Jag har "pimpat" min pontonbåt för vertikalfiske efter aborre, fördelen är markant om man jämför med båt. Man ligger lättare still ovan fisken med hjälp av simfötterna, mindre avdrift och längre tid på varje släpp! Nackdel är ju att man inte tar sig några längre sträckor om det blåser rejält. Jag fiskar vertikalt över fisken med dropshottackel och levande betesfisk (sjukt effektivt). Gärna 15 cm abborrar eller sutare till de stora borrarna. Ibland driver jag med samma tackel i olika farter tills fisken tar, då använder man årorna och bromsar eller höjer farten samtidigt är man fullt koncentrerad på ekolodet,sjukt spännande fiske måste jag erkänna. Dessutom får man ruggig ryggträning på köpet!!!! :)

Hälsningar Peter Alexandersson"

 

Igår hade jag bokat kort i forshagaforsen på zon 2. Tanken var att köra upp under torsdagsnatten och åka hem samma kväll. Planen smiddes, uppstigning klockan 2, avfärd vid 2.30 och ankomst vid 05.30, fiska fiska fiska för att sedan trött, sliten och mentalt förstörd kör hem. Dealen lät bra i mina öron och torsdag natt satt jag i min stridsvagn på väg på nya äventyr.

Vl på plats såg jag hur forsen förändrats, den tidigare tunga forsen var nu som en bäck. Lågvattnet har slagit till och för första gången på år var det sk. vadarälv. Detta innebär att det är förbjudet att fiska från båt, vilket annars är det som gäller i forsen. Jag var först på plats och efter att ha slitit på mig vadarna, riggat spöna och spottat tre gånger över vänster axel vadade jag ut till berget mitt i älven. Fisket startade och första två reporna kändes giftiga men hugget uteblev. Efter ett tag fick jag sällskap av mina medfiskare, ett gott gäng från Nyköping. 4 man på den lilla sträckan som var fiskbar kändes mycket. Jaja, det var bara att fiska på och gilla läget. Vi fiskade oss igenom dagen och ett par dragningar noterades från mina medfiskare. Själv kände jag inte ett smack.

Lunchen på pizzeria Lusten är för mig lika stor och magisk som nobellmiddagen är för finfolk. Kebabtallrik med blandad sås och en cola på det innebär att jag får i mig tillräkligt med flott och socker för att orka eftermiddagspasset.

 Jag startade fisket vid 13.00 och känslan av att sträckan var överbemannad hängde kvar. Vid 15.00 säger det glada gänget att det är dags för hemgång. Tråkigt att de åkte hem men nu hade jag guldläge. Själv hela kvällen på zon 2.

Vid 18.00 började fisken att visa sig. Nacken låg nu helt blank och då och då bröts den blanka ytan av laxar som tungt var uppe och vältrade sig. Mina vanliga flugor fungerade inte, fisken verkade helt ointresserad. Jag var tvungen att göra någonting, någonting som varken laxen eller jag hade räknat med.

Flytlina, lång och tunn tafs och en oförtyngd enkelkroksfluga i storlek 10 knöts på. Jag la kastet tvärs över älven mot bortre sidan av nacken. Flugan landade och jag drog in linan på streamerfiske manér. Flugan får fart och börjar fiska snabbt över ytan. Plötsligt reser sig vattnet bakom flugan och en fisk tar den. Jag reser spöt och känner fiskens tyngd. I samma sekund släpper den och lämnar mig med ett leende på läpparna och nytänt hopp.

Jag lägger kastet på nytt och 4 meter nedanför första fisken ser jag åter igen en rygg som kommer med raketfart och ska ha dö på den lilla flugan. Historien upprepar sig. Eftersom jag drog in flugan så snabbt kändes det som att jag drog flugan ur munnen på dom. 2 tappade laxar på 2 kast. Nu hade jag hittat en teknik som fungerade. Tredje fisken tog flugan långt ner på nacken. Uppkrokningen gick bra och fast fisk var ett faktum. Då det var 21 grader i vattnet och det faktum att all lax ska sättas tillbaka tog jag fisken riktigt hårt och fighten blev odramatisk och kort. Med ett fast grepp om spolen landades den 80 cm långa laxen och flugan lossades. Nu skulle jag bara ta en liten snabb bild medans fisken åtehämtade sig. Problemet var bara att fisken var tokfräch efter den snabba drillen så utan att blinka stack den iväg och någon bild hanns inte med. Efter denna fisk tappade jag ytterligare två laxar och hade 3-4 plogar bakom flugan innna det var dags att åka hem.

Vilken kväll det ändå blev till slut. Det var skönt att fisket släppte efter en tids trögt fiske för min del.
Min lärdom efter denna dag blev att om inte det som brukar fungera fungerar, byt taktik och gör något helt oväntat, någon som varken du eller laxen hade räknat med. / Oskar