Simfenorna försvinner ur sikte bara etfter ett par decimeter under ytan... Jag gissar på att om jag tagit en selfie i den stunden jag såg de försvinna i Ärtsoppan så hade jag sett mycket uppgiven ut. Det är en utmaning att fiska i vatten som nästan känns trögflytande. Vad kan man göra? Erfarenheter från Laxfiske och Gäddfiske i Norge utanför översvämmade kohagar och sjöar fyllda av ärtsoppa har lärt mig några viktiga saker att tänka på... För det första gäller det att intala sig att detta är optimala förhållanden vilket det faktiskt KAN vara. Kanske inledningen lät som att ärtsoppa är av ondo? Och kanske är det oftast det, men trots allt har mitt bästa gäddfiske någonsin varit i riktig gegga. Desvärre ska det erkännas att mitt senaste pass var helt utan känning i ärtsoppan. Jag ger mig själv skulden och säger att det beror på att jag endast han med att fiska i en timma.

• Färg på flugan: favoriterna här är svart och chartreuse, inte mycket flash
• Lina: något som sjunker rejält, fiska flugan nära fisken så den KANSKE kan se den eller åtminstone uppfatta dess nävaro då flugan trycker vatten.
• Nöta: kasta flugan flera gånger på samma ställe och jobba i en tät "solfjäder"
• Hotspots: jag tror det är ännu viktigare att nöta ett hotspot med några kast extra och skippa alltför mycket ställen som är "kanske" ställen.
• Samma ställe, ny fluga: Då du nött ditt hotspot med ett par kast, Byt tvärt färg till något som skiljer sig radikalt från det du nyss använde, Inte nyans skillnader eller små skillnader i storlek byt till något helt annat.
• Solen: Jag har funderat på om vi inte kan ta hjälp av ett riktigt solljus då vattnet ser ut som ärtsoppa, en teori jag hört både från laxfiskare och gäddfiskare.
• Fiska gärna mer än en timma då du är ute (självkritik)