När jag flyttade ner i maj kom jag mitt in i en pågående säsong. En säsong som här på västkusten alltid har varit helig. Jag pratar såklart om havsöringssäsongen. Att mitt intresse för just detta fiske skulle väckas var det inga tvivel om men att jag skulle fastna för det så starkt som jag har gjort trodde kanske inte ens jag. Jag har under de senaste 8 åren inriktat mig på laxfiske och har egentligen bara haft regnbågsfisket på vår och höst som ett kompliment. All min tankekraft och energi gick till laxfisket som normalt sett bara pågår i 3 korta månader.

 

 

Nu har jag fått problem. Min hjärna har hittills varit inriktad på lax, laxflugor, laxälvar och laxlusar. Nu kämpar den ena hjärnhalvan mot havsöring och den andra mot lax. Lyxbekymmer om ni frågar mig.

Det började redan första turen när jag och Simon drog upp till Ljungskile. En landad öring för Simon och ett påslag för mig. Fisket var inte det bästa men att vada ut bland tång och sand var för mig lika nytt som spännande. Under den gångna säsongen har jag lärt mig fiskat havsöring med hjälp av många nya ansikten. Tobbe har visat mig sina hot-spots och hur man bäst lurar större fisk. Det har varit många fina stunder och många fina fiskar.

 

 

Nu går man alltså i väntands tider och jag antar att det är många med mig som har börjat räkna dagar till premiären 1 april. Jag hoppas kunna utveckla mitt fiske och lura flera och större fiskar men framför allt hoppas jag att året 2013 blir lika härligt med lika många spännande möten med nya människor och lika många härliga fiskedagar längst bästkusten.